Smittsamt leende

img_0978

Jag arbetar inom sjukvården som undersköterska sedan länge tillbaka, och har upplevt många olika saker. Träffat väldigt mycket sjuka människor och närstående. Min inriktning inom sjukvården är psykiatri men har mestadels arbetat med äldre och rehabilitering.

Sedan en tid tillbaka finns det en grupp människor som exempel Down syndrom, autistiska personer och andra olika handikapp på mitt arbete. Jag har ingen erfarenhet och heller ingen utbildning med de som har dessa handikapp, syndromer. De hjälper oss personal med att hämta sopor, tvätt, vattna blommor, hämta boende till olika aktiviteter i huset, beroende på vad de klarar av.

Man kan ju tro att jag hade tålamod för dessa personer i början men det hade jag inte. Har tålamod till mycket men inte till denna grupp. Kunde absolut inte förstå varför de gjorde som de gjorde. Gissa om det tärde på mitt tålamod och nästan intill gjorde mig förbannad. Tyckte att de var i vägen och störde oss. Jag minns i början när denna grupp kom så var de väldigt högljudda och störde när de kom in på avdelningen.

Personalen som har hand om dessa personer fick lära dem att bemöta oss personal med att exempel att tala i normal ljudnivå (många av dessa var väldigt högljudda) och lära sig att ta hänsyn till de boende och personal. Med tiden har jag sett att dessa människor har utvecklats och jag har verkligen ändrat min inställning och syn gentemot dem. Och det är idag trevligt att möta dem. Jag brukar träffa en av dessa på min fritid och fika med honom.

Nån småsjunger och vill inte bemöta oss med blicken men gör det som är hans uppgift – hämta moppar, en annan glad tjej öppnar dörren och ska hämta en boende och samtidigt berättar vad hon har gjort i helgen. En tredje person lämnar Metro-tidningen till varje avdelning på förmiddagen, säger hej och kliver in på avdelningen, säger hejdå i samma fart och har lämnat avdelningen. Alla uppskattar deras hjälpsamhet och bemötande idag. Samtidigt som dessa personer får känna sig värdefulla 🙂

Ett Win-Win-koncept på mitt arbete!

Det här är inga dumma människor. Nu så här på efterhand har jag lärt mig en massa. Och jag har även insett att jag själv har en vän som har något liknande men jag vet inte vad. Många tycker att hon är bara jobbig. Jag kan förstå det.

Och jag har tålamod, för att jag känner henne så gott men konstigt nog hade jag inte haft en tanke på att hon kunde ha det så som dem. Men inte lika fullt ut, som de i denna grupp på mitt arbete. Hon var ju bara lite speciell. Idag fattar jag. Än så länge har jag inte vågat berätta det för hennes föräldrar om detta. De tycker bara att hon är konstig, speciell och förstår helt enkelt inte varför.

Jag kan själv se hur hon uppför sig och hur hon uttalar sig. Högljutt och samtidigt glad i sin bubbla men ingen egen insikt hur hon själv låter. Hon är fantastisk på när det gäller Schlagerlåtar och andra årtal, vilket jag är dålig på. Men hon är underbar på sitt sätt 🙂

Vi alla är människor och alla är unika. Liksom de jag möter på mitt arbete. Något som är vanligt med dessa personer är att det kan vara så fantastiska på vissa ämnen, kunna flera språk, väldigt intelligenta inom specifika områden.

Sent ska man vakna, men glöm inte –  Ett leende är smittsamt! 🙂

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s